Do It My Way

En gammal bild på min pöööjk

Sitter här hemma i min ensamhet och är trött. Ska aldeles strax krypa till sängs*gäsp*
Tänkte bara uppdatera några rader här först eftersom jag inte skrivit på hela helgen.

D sover i Köping, han har ingen skjuts den här veckan och därför måste han sova där.
Känns lite konstigt utan han. Är så van att alltid ha han här hemma.
Vi är i princip med varandra 24/7 i vanliga fall, vet inte om det är bra eller dåligt.
Många skulle nog kalla mig för en riktig toffel. Det kanske stämmer oxå, men jag trivs med det i så fall=)
Jag väljer ju själv vem jag vill spendera mina dagar med och vi har faktiskt alltid kul ihop. Klart man tjafsar som alla andra men med tanke på att vi alltid umgås med varandra så är det fan inte mycket tjafs alls. 
Men det är säkert bara nyttigt att vara ifrån varandra ibland oxå så man får sakna och längta efter varandra och uppskatta det man har. Ibland tar man nog varandra lite för givet för det blir liksom en självklarhet att man alltid har varann så det är nog bara bra för mig att få längta lite. Det är iaf vad jag försöker övertyga mig själv om.
Men jag måste erkänna att jag är skeptisk ändå, jag är ju så sällskapssjuk=)
Har svårt för att vara ensam och speciellt utan D. Saknar faktiskt lite redan nu, men bara lite...
eller rätt mycket på riktigt när jag väl känner efter=(
Men vi har ju varandra på msn sålänge och han har skrivit fina värmande ord till mig=)
Sen kommer han faktiskt hem imorn efter jobbet och är här några timmar. Det är bara jag som får det att låta som att han ska vara borta hur länge som helst och typ har dragit till andra sidan jordklotet.haha!
Jag är så jävla larvig ibland, som ett litet barn ju=)
Man kan ju inte alltid vara en tuff brud i lyxförpackning heller=)

Nä, nu ska jag knata mot sängen och sova så det kan bli morgon snart.
Natti natt, gott med katt?